Dominik Henzel / Messiah Hallberg / Özz Nujen
Höstsäsongen är här, äntligen är sommaren över. Klubbar slår
upp portarna, komiker andas ut och publik skrattar. Jag stannar upp i entrén
till Norra Brunn, återigen överväldigad av sorlet som rullar mot det välvda
taket. Brunnen omfamnar mig med värmen från tvåhundra kroppar och leende
serveringspersonal i blanka svarta skjortor. Brunnen luktar hemkärt.
Sakta rör man sig mellan välklädda gäster, absorberar
rummet. Bågen börjar spännas när klockan närmar sig nio. Med ett glas rödvin gör jag mig bekväm mot
den bakersta väggen, på det sättet har jag god sikt över både scen och publik.
Jag står helt intill ett sällskap av unga män som samtalar om kvällens
set-list. Den längre av dem garvar gott och säger att om Messiah är det minsta
privat som han är på scenen då är han ett särpräglat svin. En annan frågar om
han är rolig, den längre blir allvarlig och försäkrar Messiahs komiska
begåvning. Jag längtar efter att höra deras skratt dundra i nacken på mig.
 |
| www.dominikhenzel.se |
 |
| www.messiahhallberg.se Foto: Bingo Rimér |
Det går ett rus genom kroppen när belysningen sänks, publiksorlet
ebbar och ur högtalarna ”Varmt välkomna till NORRA BRRRUUUN!”. Konferencier
ikväll är min personliga favorit Dominik Henzel. Jag är förvånad över att se
hans namn i rollen, min uppfattning är att hans stand up ligger en god bit från
det improvisatoriska publikvärmandet, det gör mig också extra förväntansfull
att få se min idol i nya kläder. En orsak till att jag alltid skrattar när
Dominik är på scenen är hans känsla för att balansera mellan vardagskomik och
tankelekar som är rent av frånstötande. Ikväll är hans balansnummer briljant,
han bollar utan ansträngning med publikens förväntningar, han är helt hemma i
den vibrerande anspänningen mellan skratt och pinsam tystnad.
Det ljuvliga med Messiah Hallberg är hans förmåga att ikläda
alla karaktärsdrag som är förhatliga enligt konsensus. På scenen är Messiah
kapitalistisk borgarbracka, sexistisk homofob och patriarkal rasist. Allt
detta; utan att spela fars, utan att sprätta runt som klyschig rollkaraktär.
Och ändå vinner han massans gunst. Det är så genialt att jag får gåshud. De
unga männen bakom mig flämtar av skratt.
Första halvlek är succé av variationsrik och smakfull humor,
Dominik och Messiah kompletterar och kontrasterar varandra i energi och
tilltal. Publiken kan hela tiden känna sig trygg, men aldrig säker. När Özz Nujen kliver in i rampljuset är
stämningen bäddad för jordskredsfinal. Publiken är helt i komikerns våld,
kastas utan fallskärm mellan vulgära sexskämt med tillhörande gestaltmoment och
skarpa skott mot världspolitiken och den gemensamma världsbilden. Özz är
dynamit och skrattsalvorna exploderar. Kvällen når klimax när en kvinna i
publiken beslutar att axla rollen som kommentator, side kick och häcklare. Hennes
plumpa kommentarer leder Özz att improvisera, han leker i totalt samförstånd
med publiken, ibland på kvinnans bekostnad, hela tiden tveklöst rättvis. Det är
härligt att se Özz, obevekligt självsäker, särskilt när han ser ut att njuta av
att spinna humor i det förgängliga ögonblicket.
 |
| www.nujen.nu Foto: Robert Eldrim |
 |
| www.norrabrunncomedy.se |
Applåderna smattrar. En kö mot garderoben bildas och ringlar
genom rummet. Jag står kvar mot den bakre väggen och betraktar rödlätta
ansikten beställa sista ölen i baren. Brunnen har levererat en utsökt
komposition, det som gör ikväll originellt bra är samansättningen, hur
komikerna understött varandra och från första minuten varit närvarande i
lokalen. Och nu begriper jag vilket snyggt jobb Dominik har gjort i sin
konferenciersroll. Känslan av enhetlighet paketerar tre vassa humorister i en
upplevelse som blir svår att överträffa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar