Kan man lära sig att vara rolig?

Ami Pauli Hallberg - Grundkurs / Lasse Karlsson - Fortsättningskurs


- För att bli en bra komiker ska man inte lyssna på några tips.


Det är nästan lite fult inom stå upp kretsar att gå en kurs i humor - Du vet du kan inte lära dig vara rolig, det är något man antingen har eller inte, ändå är de få kurser som finns att tillgå omåttligt populära. Kanske beror den negativa stämpeln på att fulkulturen föraktar det som verkar vara finkulturellt (som utbildning), för att svara på finkulturens förakt mot fulkultur. Kanske beror kursernas popularitet på att man säljer en förhoppning om att genom insikt i scenkonstens skräckblandade förtjusning komma närmare sina hjältar. Ni vet dem där för vars skull man stannar uppe natt efter natt och plöjer youtube-klipp som vittnar om deras hjältedåd. För mig har kurserna handlat om att köpa mig sparringpartners, och det har varit värt varenda dag på havregrynsgröt. Genom kurserna har jag mött människor som har nördigheten och tålamodet att analysera det banala ända tills det blir analt. Och som tillåter mig att granska och reflektera deras svagheter och styrkor bredvid mina egna. För mig som vuxit upp i en humorbefriad krets har det varit omåttligt närande att suga i mig av andras kunskap och erfarenhet.

www.improvisationsteater.se

www.amihallbergpauli.se

Min första kurs varade över en helg på Improvisationsstudion Stockholm, med Ami Hallberg Pauli som undervisade i stå upp:ens grunder. Två dagar var för mig orimligt snabbt och intensivt. Det kändes som att få huvudet nedtryckt under vattenytan i en isvak med uppgift att mellan tänderna fiska upp ett slemmigt blötdjur som grävt ner sig i sjöbottens dy. Omöjligt, men lärorikt och helt nödvändigt. Inte för att grundkursen i stå upp lärde mig att vara rolig, men för att den lärde mig att jag inte hade en aning om hur stå upp går till. En helt nödvändig insikt för att kunna börja lära sig.


Ett bra namn på Improvisationsstudions grundkurs i stå upp skulle kunna vara Käftsmällen. Jag kan inte nog understryka hur mycket jag uppskattade Ami’s örfilar. Hårdare, rakare och ärligare pedagog får man leta efter. Hennes krassa förhållningssätt till hantverket är befriande, man slipper vara obekväm i känslan av osäkerhet, det är en lättnad när någon rakt ut talar om att det man gör suger. Som en mentor till mig uttryckte det; man ödslar inte energi på att kritisera någon som inte har potentialen att verkligen bli duktig.

Mina andra kurs varade sex veckor. Varje måndag sågs deltagarna på Norra Brunn under tre timmar för att bolla skämt och studera scenspråk. Lasse Karlsson var vår coach och handledare. Jag önskar att varje vecka resten av mitt liv börjar med några timmar i komikers sällskap på Brunnen, med Lasse Karlsson i rummets periferi, betraktande med något snillrikt och skrattretande i blicken. Lasse lyckades utan tvekan skapa en trygg miljö för alla deltagare, prestationsångest är för nybörjare, på Lasses fortsättningskurs gick vi ett steg längre när vi slutade försöka prestera och istället granskade, för att så småningom kunna leverera. Jag kände mig aldrig pressad inför kurstillfällena, tvärt om var det befriande att ha en scen där jag vågade vara dålig och platt. Lasses pedagogik är finstilt, precis som en klok terapeut vet att patienten bär alla svar inom sig vet Lasse att det inte är han som ska jobba fram det roliga, att det inte är hans uppgift att forma komikerna. Tvärt om består Lasses coaching i att ta ett steg tillbaka och fråga ”Hur kändes det här för dig?” eller ”Hur tänkte du nu?”. Lasse är mästare på att manipulera tankeverksamheten hos sina elever och därigenom locka fram nyanser av komisk kvalitet. För mig var det till stor hjälp att vara i en atmosfär av Lasses tålamod, det gjorde det möjligt för mig att vara lika tålmodig med mig själv. Några av övningarna vi gjorde var brutala i sin enkla genialitet. Som att ord för ord skriva ner sin act och markera alla ställen man förväntar sig ett skratt. Och sen med mikrofonen i hand framföra skämten och pausera där man markerat ett garv. Kursen avslutades med en afton inför publik på Norra Brunn, slutet sällskap, men ändå – det kändes som att stå upp:ens nationalscen verkligen var vår för en kväll.

www.lassekarlsson.com
Foto Paul Lindqvist

För att lära sig stand up är nog den bästa utbildningen att vara på klubbarna och se stå upp live, prata med komiker och klubbägare, om hur de har hittat sin stil och hur de resonerar när de formulerar skämt, improviserar och kommunicerar med åskådarna. Och inte minst lyssna på publiken, då kan man höra pulsen som slår mellan en duktig komiker och en taggad publik, rytmen som slår mellan skämt och vågor av skratt. För att lära sig stå upp genom en kurs är det nödvändigt att intressera sig för övriga kursdeltagares process och att man är beredd att bli golvad. 

Precis som läshuvud inte är en färdighet man föds med, är timing något man lär sig genom social interaktion och överlevnadsinstinkt. 

Kan man lära sig att vara rolig? 

Man måste lära sig vara rolig. 

#omståupp